Söndagen spenderades med en utflykt till ett soligt Vittsjö för match mot Emmaljunga.

Efter en lite tvekande inledning tog Höganästjejerna för sig allt mer ju längre först perioden gick.

Det byttes chanser fram och tillbaka, men båda målvakterna fredade sina mål.

Från läktar håll hördes både peppande rop och nervösa suckar.

Andra perioden hann bara bli 26 sekunder gammal innan Tilda Petersson hängde in 0-1 till Höganäs, rakt upp i målvaktens vänstra kryss.

Det ledde till en lättare glädjefnatt på läktaren.

Efter målet höjdes tempot ytterligare, det blev både snabbare och tuffare spel under större delen av andra perioden.

När sedan Alice Hägg Müller satte 0-2 i exakt samma maska som första målet hade det gått 10:17.

Resten av andra perioden ”städade” tjejerna av på ett välordnat och stabilt sätt.

Direkt i tredje perioden satte Emmaljunga full fart framåt, våra Höganästjejer kämpade tappert men tyvärr fick Emmaljunga in sin reducering till 1-2 redan efter 1:30 av perioden.

Eftersom Höganäs pga skada på Siri Linnér (Krya på dig) tvingades gå runt på endast 9 utespelare började Emmaljungas tryck bli allt hårdare.

Efter 04:47 kom kvitteringen till 2-2, men det ledde också till att Höganäs ryckte upp sig och började skapa chanser till att åter ta ledningen. Men bollen ville inte in.

Tjejerna krigade och kämpade, täckte skott och låg rätt i positionerna, men trots det lyckade Emmaljunga trycka in 3-2 efter 9:05.

Då tänkte nog hemmacoacherna att de skulle spela av sista minuterna, men Höganäscoacherna ville annorlunda. Direkt efter 3-2 målet tog de timeout, gjöt mod i tjejerna och lade upp taktiken för slutet av matchen.

Efter timeouten kramade tjejerna ut de sista krafterna och kämpade stenhårt hela vägen in i kaklet.

Klockan hade tickat upp till 13:00 när Tilda slet sig loss från en tillkrånglad situation och fri med målvakten gör en dragning, avslutar lågt (Mellan benen på målvakten?) och gör sitt andra mål för dagen till 3-3.

Där och då brast det lite på läktaren, mycket press och känslor som släpptes ut på en gång.

Slutresultatet skrevs till 3-3 och sett över hela matchen får väl även en något partisk pappa erkänna att det var rättvist.

Vid pennan, Anders Bruce – Weras pappa.